Igår hade vi en hel hop med illsöta minimänniskor här hemma. De var inbjudna på 5-års kalas och kom uppklädda och med fina presenter tll Astrid som hon slet upp en efter en och som mamman sedan plockade ihop och la på en hög. Denna hög har hon idag gått igenom noga. Det är något visst med barn i denna ålder eftersom de just nu håller på att lösa många av livets gåtor på riktigt för första gången, och att få lyssna på dem resonera samt få sig en pratstund med dem är en sann ynnest. Här är några exempel på snack i går:Då Astrid är en tjej så har hon mest tjejiga leksaker, två små pojkar klurar på vad de ska leka:- Ja men det få ju bli dockor då, kanske vi kan leka familj? Jag är pappa och du är mamma!- Jamen hallå, skulle en mamma se ut så här i håret? (Kort krulligt hår klär tydligen inte mammor)En kompis som var på besök för första gången hemma hos oss gick husgesyn och vänder och vrider på smått & gott:- Jaha, jamen se där ja så här kan man ju också dekorera … (Tror inte riktigt att hon tyckte att jag hade fått till det)Jag står ute i köket och plockar ihop disken efter fikat och en ung man kommer in och skiner upp:- Här får jag kanske ta och hjälpa till lite! (Litade tydligen inte helt på att jag skulle greja disken själv)Efter några muggar saft börjar de små bli kissnödiga, en liten tjej springer in på toaletten när en kille öppnar dörren:- Du det är kö här, det blev ju lite konstigt nu. Vi kanske ska börja om?- Ska jag kissa igen då? Vet inte om jag jag kan det ….Min egen unga dam som inte kunde vänta till slutet av kalaset utan så snart tårtan var uppäten tog i från tårna och vrålade :- FIIIIIIIIIISSSSKKDAAAAMMMMMMM KOM OCH KÖP!När alla barnen fått varsin påse så kryper de upp i fåtöljerna och börjar mumsa på innehållet, en kille lutar sig tillbaka:- Ja jädrar, det här det är livet de se!Till de illsöta minimänniskornas föräldrar vars barn vi pumpade fulla med socker och sen skickade hem säger jag, Peace! Till er andra önskar jag en fortsatt trevlig första advent!