5-åringar …

Tjuvlyssnat på barnkalasIgår hade vi en hel hop med illsöta minimänniskor här hemma. De var inbjudna på 5-års kalas och kom uppklädda och med fina presenter tll Astrid som hon slet upp en efter en och som mamman sedan plockade ihop och la på en hög. Denna hög har hon idag gått igenom noga. Det är något visst med barn i denna ålder eftersom de just nu håller på att lösa många av livets gåtor på riktigt för första gången, och att få lyssna på dem resonera samt få sig en pratstund med dem är en sann ynnest. Här är några exempel på snack i går:Då Astrid är en tjej så har hon mest tjejiga leksaker, två små pojkar klurar på vad de ska leka:- Ja men det få ju bli dockor då, kanske vi kan leka familj? Jag är pappa och du är mamma!- Jamen hallå, skulle en mamma se ut så här i håret? (Kort krulligt hår klär tydligen inte mammor)En kompis som var på besök för första gången hemma hos oss gick husgesyn och vänder och vrider på smått & gott:- Jaha, jamen se där ja så här kan man ju också dekorera … (Tror inte riktigt att hon tyckte att jag hade fått till det)Jag står ute i köket och plockar ihop disken efter fikat och en ung man kommer in och skiner upp:- Här får jag kanske ta och hjälpa till lite! (Litade tydligen inte helt på att jag skulle greja disken själv)Efter några muggar saft börjar de små bli kissnödiga, en liten tjej springer in på toaletten när en kille öppnar dörren:- Du det är kö här, det blev ju lite konstigt nu. Vi kanske ska börja om?- Ska jag kissa igen då? Vet inte om jag jag kan det ….Min egen unga dam som inte kunde vänta till slutet av kalaset utan så snart tårtan var uppäten tog i från tårna och vrålade :- FIIIIIIIIIISSSSKKDAAAAMMMMMMM KOM OCH KÖP!När alla barnen fått varsin påse så kryper de upp i fåtöljerna och börjar mumsa på innehållet, en kille lutar sig tillbaka:- Ja jädrar, det här det är livet de se!Till de illsöta minimänniskornas föräldrar vars barn vi pumpade fulla med socker och sen skickade hem säger jag, Peace! Till er andra önskar jag en fortsatt trevlig första advent!

signature

9 comments

  1. Barn är underbara! Hade aldrig kunnat tro det innan jag fick min dotter. Dock försöker jag uppfostra henne så neutralt som möjligt. Vet inte varför. Har alltid varit för jämlikhet och velat rucka lite på det “självklara” när det gäller könen- som att små tjejer SKA ha rosa och killar SKA ha blåa färger. Min dotter går klädd i sådana kläder jag och min kille gillar- gröna, blå och grå kläder och är inte klädd i rosa, rysch och pysch bara för att hon är tjej. Det gör att alla jämt tror hon är en kille vilket retar mig något oerhört. Det visar på något sätt vilken nivå samhället fortfarande är på. Min kiille har även köpt henne en bilbana vilket många heller inte kan förstå för eftersom hon är tjej ska hon enligt dom hellre leka med dockor.Vet inte varför jag skrev detta. Kanske för att du skrev att din dotter mest hade “tjejiga” leksaker. Hursomhelst verkar du vara en cool mamma:)! Gillar din blogg skaprt.

  2. När de blir 5-6 år då väljer de själva en hel del vad det gäller kläder och leksaker. och “prinsess-åldern” går helt enkelt inte att undvika så lika bra att ge sig hän nu istället!

  3. Mimmi: Ja den stackars flickan blev helt ställd, men sött var det! :)

    Helén: Jag de är tokigt söta när de är tämligen små men pratar som om de vore pensionärer, I like! :)

    Ung Mamma87: Helt underbara är det! Jag tror och detta är helt min egen personliga tankegång att det är oerhört svårt att försöka uppfostra sina barn “neutral” (Ja eller hur vi nu ska beskriva det) vi föds alla till olika individer med olika intressen och man lär sig efter hand att uppskatta det som finns i ens närmiljö. När de är små då går de ju bra, man måste nog passa på här att klä dem som man vill och köpa de ting till dem som man vill. Med andra ord de får följa ens egen tycke och smak. Sen när dagis kommer in i bilden så kommer det ny info och nya intryck som ska bearbetas och då växer barnets egen önskelista (på hur saker och ting ska vara)och blir längre och längre för varje år.
    Hur man väljer att klä sina barn är en smaksak, vissa klär rosa på flickor andra gör det med pojkar. Finns förhoppningsvis inget rätt och fel här. Jag tycker att det är kanon att ni går på er linje och inte låter er övertalas till annat och då syftar jag nog mest på media.

    Astrid gillar rosa och älskar Hello Kitty, jag skulle få fruktansvärda mornar innan dagis om jag proppsade på att hon skulle ta på sig neutrala tröjor. Tröjor utan tryck, hon skulle vägra! :) När det kommer till leksaker så är det nog lite annat, visst hon har mycket tjejiga saker i sitt rum men det har även passerat lite bilar och fotollsspel mm och till jul så råkar jag veta att det kommer att ligga en bilbana under granen! :)

    Btw så trodde alla att Astrid var en kille också när hon var liten, inte många fjun på lilla huvudet och så hade hon en blå mössa från PoP. När de frågade vad den lilla hette så svarade jag Astrid, och många gånger så fick jag till svar men åhh Arvid vilket fint namn! ;)

    Tack för din kommentar och tack för att du läser bloggen!

    Nilla: Jo de blir ju otroligt medvetna så det kan nog vara svårt att stå emot. I denna ålder är det mycket prinsessor och pirater.

  4. Haha, underbara kommentarer. Ibland undrar jag vad som rör sig i deras huvuden. Är det föräldrarnas kommentarer som kommer ut eller är deras tankar lika lillgamla? :)

  5. Mamma P: Som de gammla sjunga kvittrar de unga sägs det, tror att det ligger mycket i det faktiskt! :)

  6. TACK!!!! Oj, vad roligt att läsa om ert kalas – och jag håller med om att det en ynnest och ett priviligium att få lyssna till samtal mellan små människor.Måste erkänna att jag brukar tjuvlyssna på barns samtal på tunnelbanan och bussen – det är så upplyftande.

  7. Anneli: Jamen man kan ju inte låta bli att tjuvlyssna, jag åker sällan buss men när som helst annars får lagligt tjuvlyssna lite så gör jag det! :)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *