Tidigare har jag lyssnat på böcker när jag gått mina snabba promenader, men det känns som att det behövs lite mer krut nu. Hade några låtar i mobilen och jäklar så bra man gick och sprang till Rihanna! Imorgon ska jag göra en springlista. Häpp!
Jag är mycket förtjust i dessa donuts som säljs för en billig slant hos bland annat H&M. Den tar bara några minuter att få till och ser mycket klassisk och fint ut. Passar lika bra till vardag som fest tycker jag. Det var dagens fusk men jag återkommer med ett till imorgon :).
Här hittar ni ett klipp på hur man sätter dit donuten (jag använder dock inget nät).
Fotografi: Johan – En mammas dag
Vilken härlig dag det var igår, solen strålade och temeraturen på eftermiddagen var en bra bit över 20 – sträcket. Att det sedan blev svart på himelen och regnet vräkte ner en stund, det glömmer vi fort och firar solen med en önskelista för september.
1. En fin anteckningsbok med papper tillverkat av sten (repap) men med en silkeslen känsla. 2. Knyt & blommor, det står Helena på den här blusen! 3. Spratteldocka till mamma (och pappa). 4. Lite större kuvertväska med plats för den lilla datorn, eller Ipaden. 5. Dots till väggen i sovrummet. 6. Ostindia Floris dricker jag gärna te ur i höst. 7. Estrids ljusstake kulan som hon designade med fin omtanke. 8. Tryck med attityd, Foxy lady!
9. Det fantastiskt fina trycket Non je ne regrette rien har nu kommit i en ljus upplaga. Lite mindre drastisk än den med svart bakgrund, men jag gillar´t!
En riktigt fin tisdag till er alla!
(Jodå, nu är jag igång. Första passet – Chek!)
Ok, solen sken och jag joggade/sprang bara två minnuter mellan PW:en. Men det var kul och jag är riktigt glad över att jag är på gång nu. Men som sagt, det var gynnsamt igår och det kommer komma sämre dagar. Astrid skrattade gott åt att mamma "sprungit" två min, men jag tänker att det är bättre att gå ut lågt och öka istället för att köra slut på sig innan man ens börjat :).
Efter att jag läst Martinas Bok Heja, Heja i helgen så inser jag (trots en massa skratt) att själva upplägget bjuder hon inte på. Men väl peppen att fortsätta när man väl kommit igång. Detta var dock inget jag behövde läsa hela boken för att inse utan redan på sidan 20 när Martina berättar att hon ska springa (om än sakta) så långt hon orkar och så gå tillbaka igen. Hon springer 12 minuter. Det finns inte i min värld att jag orkar 12 min. Eller så törs jag inte ge mig iväg så där knall fall och bara gör´t. Jag vill ha det uppstyrt, jag vill ha ett schema som jag kan följa mer konkret. Så då hittade jag efter en stunds letande denna sida och den tror jag funkar perfekt för mig.
Så här ser den första veckan ut. Måndag, onsdag och fredag. Jag väljer att hålla helgerna fria så här i början så fredag blir det för mig. Om en liten stund drar jag ut på min första sväng och gör det då klädd i lite smått och gott från garderoben. När jag firar 4 veckor och jag vet vad det är jag behöver och vill ha så blir det nyinköp. Tills dess får detta funka.
Solen skiner och jag är mycket hoppfull!
Egentligen så har viljan att börja springa funnits i många år hos mig, men förutsättningarna har inte riktigt varit med. Sedan jag var ca 6 år har jag haft en kronisk inflamatorisk sjukdom som gjort löpning för tungt för mina leder. Läkarna har i stället sagt att långa stärkande promenader funkar lika fint. Och det gör det säkert, men jag ville/vill ju springa. Men så för ca 6 månader sedan började jag med en ny medicin och med den ser det i detta nu ut som att mina leder skulle kunna klara av lite tuffare tag. Det gör mig så klart jätteglad men samtidigt lite nervös.
Den främsta anledningen till att jag vill börja springa är att jag vill bli starkare, både kroppsligt men även mentalt. Jag vill få den där kicken som jag hört så mycket om. Men så vill jag också utmana mig själv för jag vet att det inte kommer att bli lätt, speciellt då man som jag är lite bekväm av mig *host*. Men håller lederna så ska jag inte vara sämre. Det har jag lovat mig själv.
Så glad jag blev för mejlen från er som ville haka på, som också precis som jag vill bli starkare i höst. Att vi alla har olika förutsättningar och mål tror jag bara är en fördel ♥.
Fina bloggerskan Tant Johanna ska sälja sin härliga lägenhet och jag faller åter igen för fönstren och de där blå dörrarna som de satte in under renoveringen. Inspirerande!
Lägenheten är full av fina detaljer, men vackrast måste dessa blå dörrar med tillhörande liggande fönster vara. Tydligen ska de tidigare ha tillhört ett gammalt slott här i Gävle. återbruk när det är som bäst.
Det andra fönstret som sattes in i lägenheten sitter i väggen mellan hallen och köket och ger ljus till arbetsplatsen. Ser även en av mina favorittavlor under bordet, The World Is Your Oyster som finns i lite olika utförande.
Avslutningsvis fönstret sett från köket, fyllt med bla olika teer. Jättefint! Tänk vilken skillnad ett fönster gör.
Jag ska visa er bilder från vårat nya fönster som vi satt in i trapphuset här hemma också. Bara liiiiite färg kvar först.
Varje höst tänker jag att NU ska här bli ändring, NU ska vi styra upp vår vardag. Vi ska få mer tid och mindre måsten. Vi ska bli piggare och äta bättre. Mindre städning och umgås mer. Jag ni kanske känner igen er? Vi har gjort framsteg i att förenkla vardagen absolut så, men vi kan bli lite bättre ändå känner jag. Med boken Din Matkasse Recept, inköpslistor, middagsmys tänkte jag att vi var halvvägs i mål. Färdiga matsedlar med inköpslistan lättsamt via QR-kod. Lätt som en plätt! Men så kom den och jag blev lite besviken, vi äter ju inte alls den här typen av mat … :(.
Men efter lite bläddrande till så inser jag att det är ju egentligen en bra sak, vi vill ju få in fler maträtter att variera mellan och då kan vi ju inte fortsätta äta samma lika vecka efter vecka. Nu någon vecka efter leverans är boken mig mycket kär, de vet vad de gör Emma Hamberg och Anette Rosvall. Inspirerande och helt klart nystart – check! (Några provrecept ur boken hittar du här!)
Den största förändingen ska jag dock göra helt själv, ett projekt som legat på vänt ett tag nu men som jag känner att NU är det dax. Jag ska börja springa. Häpp!
Till min hjälp har jag Martina Haags nya bok Heja, Heja! Från att orka stappla några meter till att springa marathon. Jag tänker att om något ska lyckas få mig dit så är det denna bok, jag fnissar igenkännande redan i inledningen. Jag är ju inte ens jagad av någon, varför springer jag? Det skulle mitt gamla jag sagt, men nu blir det andra toner :). Jag börjar på måndag och ni kommer kunna följa mina framsteg (hoppas jag) i min dagbok. Jag ska även skriva ett kontrakt med övriga familjen ikväll om att de får tjata och gnälla på mig så mycket som det krävs för att jag ska resa mig upp ur soffan och ge mig ut och flåsa. Tror det kan vara nödvändigt i den inledande fasen ;).
Fortsättning följer på måndag!
(Det kanske finns fler där ute med likande planer? Hojta till i så fall så kan vi följas åt)
