När vi möblerade om här hemma så blev det två stycken vita bockar över, de har tidigare varit underdelen till vårat databord. Databordet har nu fått vanliga ben av utrymmessköl och dessa två bockar har sedan dess stått i hallen i väntan på nya uppgifter (eller mörkt föråd). Vi har dessutom nyligen sålt vårat köksbord som var på tok för brett och stort för vårat pyttiga kök. Jag har lurat en hel del på vad vi ska göra med bockarna samt hur vi på sikt ska lösa köksbordsproblematiken, och så som en skänk från ovan så dök det nya nummret av Family Living upp häromdagen. I tidningen finns denna månad ett reportage om Familjen Robertos hem, ett jättefint och inspirerande hem helt i min smak. På en av bilderna från familjens kök, där finns de våra bockar och dessutom utgör de grunden till ett köksbord. Perfekt! Visserligen så har jag ingen fin bänksviva från 1700-talet att lägga på bockarna men det är en senare fråga, här ska testas om det möjligen skulle funka med ett liknande upplägg här hemma. Som en bonus så har vi även förvaringen som Paolo sitter på. Mmm, här ska tänkas till några gånger och flyttas runt lite möbler, förhoppningsvis så har vi imorgon ett riktigt bra köksbord utan att behöva lägga ner tid och dyra pengar på ett nytt!På Family Living sajten finns ett gulligt filmklipp från plåtningen, Roberto vs. Enzo!En riktigt trevlig helg önskar jag er alla!Bild: Den fina bilden från familjen Robertos kök är fotograferat av Patric Johansson.
Jag är jätteförtjust i Isas illisar och har kikat in i hennes webshop massor av gånger för att njuta de fina motiven. Jag har dock aldrig köpt någon tavla förens igår. Jag har helt sonika inte hittat någon riktigt bra plats tidigare, men nu så är det lilla problemet löst. Så nu är 
Det är en ynnest varje gång det dimper ner en inbjudan till nära vänners bröllop. Åhhh så roligt är första tanken som snabbt följs av, Men herre gud vad ska jag ha på mig? Jag fick en förfrågan om lite tips på kläder när man är bjuden på ett bröllop där det står 
När jag var 15 år hade jag tre par kängor a´la mormor. De var ett par vita, ett par röda och ett par svarta som jag hade från tidig höst till sen vår. Jag älskade dem! Men tiden gick och jag tröttnade på kängorna som efter att spenderat några år längst bak i garderoben gick vidare till sopan. Jag kommer ihåg när jag slängde den, dessa kommer jag aldrig att använda igen tänkte jag så det är lika bra att dumpa dem. Det tog 20 år innan jag ens tittade åt denna typ av skor, men nu har 
Imorgon ska det ske, jag ska byta ut min 
Hoppas att ni sovit gott och att ni är på ett strålande måndagshumör! Inte? Luta er tillbaka, ta en kopp te till och lyssna på den underbara 
Astrid har länge övat på att skriva sitt namn och i perioder har det gått jättebra för att sedan gå tillbaka lite. Problemet har inte varit att hon inte vetat vilka bokstäver det behövs för att skriva namnet utan att hon skrev dem spegelvänt. Nu tycks det som att det sitter i alla fall, rätt bokstäver som är skrivna åt rätt håll. Men vad händer då?Astrid: Titta mamma jag kan skriva nu!Mamma: Men gud va du är duktig, high five!Astrid: Mmmm, det är inte alla som klarar detta att skrivas inte ..Mamma: Nej det är inte alla som kan skriva Astrid så där fint inte!Astrid: Vadå? Jag har ju skrivit Knut ju!Mamma: Knut?Astrid: A SSSS TTTT RRRR III DDD det blir Knut!Oh´wellBild: Privat.