Ok, solen sken och jag joggade/sprang bara två minnuter mellan PW:en. Men det var kul och jag är riktigt glad över att jag är på gång nu. Men som sagt, det var gynnsamt igår och det kommer komma sämre dagar. Astrid skrattade gott åt att mamma "sprungit" två min, men jag tänker att det är bättre att gå ut lågt och öka istället för att köra slut på sig innan man ens börjat :).
Efter att jag läst Martinas Bok Heja, Heja i helgen så inser jag (trots en massa skratt) att själva upplägget bjuder hon inte på. Men väl peppen att fortsätta när man väl kommit igång. Detta var dock inget jag behövde läsa hela boken för att inse utan redan på sidan 20 när Martina berättar att hon ska springa (om än sakta) så långt hon orkar och så gå tillbaka igen. Hon springer 12 minuter. Det finns inte i min värld att jag orkar 12 min. Eller så törs jag inte ge mig iväg så där knall fall och bara gör´t. Jag vill ha det uppstyrt, jag vill ha ett schema som jag kan följa mer konkret. Så då hittade jag efter en stunds letande denna sida och den tror jag funkar perfekt för mig.
Så här ser den första veckan ut. Måndag, onsdag och fredag. Jag väljer att hålla helgerna fria så här i början så fredag blir det för mig. Om en liten stund drar jag ut på min första sväng och gör det då klädd i lite smått och gott från garderoben. När jag firar 4 veckor och jag vet vad det är jag behöver och vill ha så blir det nyinköp. Tills dess får detta funka.
Solen skiner och jag är mycket hoppfull!
Egentligen så har viljan att börja springa funnits i många år hos mig, men förutsättningarna har inte riktigt varit med. Sedan jag var ca 6 år har jag haft en kronisk inflamatorisk sjukdom som gjort löpning för tungt för mina leder. Läkarna har i stället sagt att långa stärkande promenader funkar lika fint. Och det gör det säkert, men jag ville/vill ju springa. Men så för ca 6 månader sedan började jag med en ny medicin och med den ser det i detta nu ut som att mina leder skulle kunna klara av lite tuffare tag. Det gör mig så klart jätteglad men samtidigt lite nervös.
Den främsta anledningen till att jag vill börja springa är att jag vill bli starkare, både kroppsligt men även mentalt. Jag vill få den där kicken som jag hört så mycket om. Men så vill jag också utmana mig själv för jag vet att det inte kommer att bli lätt, speciellt då man som jag är lite bekväm av mig *host*. Men håller lederna så ska jag inte vara sämre. Det har jag lovat mig själv.
Så glad jag blev för mejlen från er som ville haka på, som också precis som jag vill bli starkare i höst. Att vi alla har olika förutsättningar och mål tror jag bara är en fördel ♥.
Onsdag förmiddag spenderade jag några timmar jobbandes hos Uthuset i stan. Julen har tagit över butiken och det var galet vackert som en kund sa.
Den här veckan är helt galen, det är nu det händer. Eller är det nu? Hur mycket som helst som ska bli klart för att vi ska kunna gå vidare till de lite roligare och mer kreativa bitarna. Idag föll flera bitar på plats, lycka!
Men jag borde skämmas då jag inte tagit en enda bild :(.
Ibland undrar jag vem det är som är tänkt att ha detta bord som sitt arbetsbord. Barbie, pennvässare mm skvallar om att det är Astrids bord. Men det hela avslöjas sedan av den döende blomman och den slängda saxen i lådan. Det skulle aldrig dotten godkänna!
Men visst händer det saker i rummet, små ting skvallar om att OM du inte tar bättre hand om ditt rum så tar vi över. Hello Kitty och jag ;).
Denna dag hände något smått magiskt med kameran också, inte kanon direkt. Men bättre :).
Det här är ju självklart en dag som både jag och Astrid vill fira vår fina pappa här hemma. Tyvärr så finns här ingen pappa att fira då några av dem måste jobba även om det är deras dag. Så vi tänkte fixa lite här hemma, som kunde överraska när han kom hem. Nu vet jag inte hur överraskad han blev, men jag svor långa haranger när jag skulle få ljusslingan att lysa i växthuset. Det var trångt där sladden skulle i, när jag väl fått i den satt den som berg och den där timern ska vi bara inte prata om. Men nu är den på plats och lyser så fint. Kvinnor kan, i alla fall ibland :).
Min pappa fyller år och vi åker dit och fikar. Paket och mycket god blåbärstårta. Tanken var att jag skulle tipsa om denna blus som jag hittade hos Vila för ca en hundring för ett tag sedan. Men det blir inte så tipsigt då jag mest ser ut som ett rädd rådjur ….
Nå väl, åter till blusen. Den har lite knyt i midjan och här jag jag en svart underklänning med 3/4 arm från Indiska under. Ser du den i butik, slå till :).
