Min dotter är på många vis lik mig. Vi har båda humör som slår till blixtsnabbt för att sedan gå lika snabbt tillbaka. Vi är mycket bestämda och envisa som åsnor. Vi tycker om kläder och vackra ting, allt efter ålder dock. Detta bara för att nämna några likheter. Sen har vi tre totala olikheter dotter och moder emellan. Härom dagen var det småstjärnorna på Astrids skola, utan att så mycket som andas ordet nervös så ställde hon sig framför publiken tillsammans med två kompisar och dansade. Hade jag aldrig gjort i den åldern, tveksamt om jag ens skulle göra det nu :). Sen har hon tidigt lärt sig att dra nytta av sin envishet till godo. Hon har en ängels tålamod med allehanda pyssel och till att lära sig nya saker (Jag lärde mig använda min envishet i 20 – års åldern, typ). Den sista skillnaden fick jag reda på i form av världens finaste paket på födelsedagen. Den lilla kan sy! I ca ett år har hon jobbat på denna present till mamma när hon varit hos mormor & morfar.Mamman: Men kan du sy mitt hjärta?Astrid: Jag kunde inte, men nu har jag lärt mig.Även om jag fick önskningar som Dualit, Odd Molly och Mälarö uppfyllda så kommer ingen av dessa i närheten av min fina valross som gått under arbetsnamnet sälen. På lördagskvällen gick vi igenom varenda litet stygn, och så fina stygn det var. Tack Astrid för den finaste presenten Ever!Fotografi: Johan – En mammas dag. Tavla: Astrid 6-år.
