Måndag, men denna måndag känns helt annorlunda. Det är sista veckan innan semestern och Astrid går sista veckan på dagis. Jag är inte riktigt i fas med det känner jag. Tårarna svämmar över i tid och otid då jag tänker på att dagistiden snart är över och i höst tar skolan vid. Inget sorligt i sak, men attans så sentemental jag blir! Min fina lilla tjej börja bli stor nu … Om jag är så här redan idag, ja då törs man knappt tänka på hur det ska bli på fredag. Hoppas hoppas att Johan kan hämta då, annars kan det bli rätt så pino både för mig och för dottern! Astrid själv tycker att det ska bli spännande i höst med ny skola och alla nya kompisarna, men just nu så tycker Jag att det är så himla bra som det är. Lika lite som jag gillar Sommartorpet när Ernst inte är där, eller Äntligen morgon utan Adam & Gry lika lite gillar jag detta. I alla fall just i detta Nu, när vi väl är där så vet jag att det kommer att bli bra. Det brukar det alltid bli, lika säkert som att jag måste ha lite ångest innan det nya träder in.En sak som känns bra att tänka på är att jag och Johan varit förlovade i 8 år idag, det är inte illa det :)!
Jag förstår dig precis. Min Em har 2 veckor kvar på dagis innan skolan hägrar och är magsjuk nu och jag känner bara – nej inte skall hon behöva slösa bort sina sista dyrbara dagar på sitt älskade dagis på att kräkas. Och hur min lilla tjej skall stå på den stora skolgården i höst och klara så mycket själv .. huuu så läskigt.
Birka: Stackars lilla Em, hoppas att hon snart mår bättre så att hon kan få njuta sin sista tid på dagis. Visst är det läskigt att tänka på att de ska klara sig mer själva till hösten. Och allt som är nytt … Ja det känns i ett mammahjärta det! Men förmodligen så oroar vi oss i onödan, i vanlig ordning. Men det är baksidan av det annars så fina moderskapet.
Åh, jag känner igen mej precis. Jag är i samma sits som du är. Fast min tröst är att jag har varit i den här sitsen förut, och det gick jättebra! Det känns dock lika läskigt den här gången. Min lillsnurpa är stor! ?Min L. slutade på dagis förra veckan, och i dag var vi och hämtade alla extra kläder. Det var så konstigt att komma in på dagis och L:s alla grejer låg nedpackade i papperskassar. *snyft* Kram till Er!
Snart är det dags för min dotter också. Förskoleklass till hösten.
Hej!det är inte klokt hur fort det går. Vår son har ett år kvar på dagis och sen blir det förskole-ettan. Så stor!Grattis på förlovningsdagen :)Kram!
Hej! Jag förstår precis, min stora lilla pojke har två veckor kvar och det har varit jobbigt ett bra tag för mig. Det har varit sommarfest och avslutningsfest och inskolningsbesök på skolan och vi har tömt tecknings- och pysselförråd och tankat av bilder från dagisdatorn och tackat av fröknarna efterhand som de gått på semester och det har varit jobbigt. Själv längtar han och räknar dagarna till skolan, medan mamma kämpar med tårarna. Det är stort att sluta dagis och börja förskoleklass! Undrar om det inte är störst för mamman… Lite lättare känns det dock för mig att jag har en liten tjej som ska börja på samma dagis och samma avdelning i mars nästa år, så det blir inte farväl till dagis, det blir på återseende. Men faktum kvarstår att liten kille blivit stor kille… Många kramar!
..ett år kvar på dagis för vår stora och jag bävar redan för det stora steget vill inte riktigt vara med på att de blir så stora fort, att bromsa tiden en stund vore så skönt. Att få njuta varje stund av mys/bus/upptäckter/trotsperioder:) en liten smula till, allt för att inte glömma något på vägen vore så skönt men det är ju svårt förstås…..Förstår verkligen att det känns i modershjärtat. Hoppas det går bra de sista dagarna.kram kram
Almon: Visst kommer det att gå bra, det är jag säker på Men jag kan inte låta bli att sörja det som en gång var. Ja, huga när det blir dax att plocka hem alla kläder så kommer det att kännas hårt. Tack för peppande ord, nu får vi bita ihop och njuta av den stundande sommaren :)!KramNilla: Ja tänk så fort det går. Förskole-tjejer :)!Stämningsfullt: Ja det är kusligt att tänka på hur fort tiden springer fram. Njut av sista året på dagis nu :)!Tackar så mycket!KramSmile: Jo det har ju varit en massa avslut redan, så man borde ju vara beredd. Men icke då ;)! Värst var det när hon kom hem med Astrids pärm där de dokumenterat hela dagistiden. Då var inte ett öga i släkten torrt. Jo, Astrids hon var bara jättestolt! Tack och lov så är det nog så att det är vi mammor som drabbas värst, det är vi som snyftar oss igenom den sista tiden på dagis. Barnen ser till det som komma skall. Smart!Lyllos som har en liten kvar som ska börja på dagis, jag får kanske ta och tänka om lite i familjeplaneringen :)!Kramar!Ampa: Ja tänk om man bara kunde få stanna upp lite. Låta det vara precis som det är ett tag. Få njuta ytterliggare en smula av detta fina. För just som du säger, mycket av det som händer glöms bort på vägen. Till viss del är jag tackasam för att man glömmer, men till största delen vill jag minnas allt! Tack så mycket, ja nu hoppas vi att dessa sista 4 dagarna blir fab :)!Kram kram