Verkligheten Vs. tålamodet

Varje morgon är det precis samma historia som utspelar sig här hemma:08:30Ilsken dotter: Jag vill inte gå till dagis, det är ju såååååååå trist där ju!16:00Ilsken dotter: Men åhhh kommer du nu, jag leker ju ser du väl! Gå hem igen och kom tillbaka till Bompa!Om jag fick önska så skulle det i alla fall en dag i månaden se ut så här:08:30Glad dotter: Nu ska det bli skoj att gå och leka lite!16:00Glad dotter: Hej mamma! Nu ska det bli skönt att komma hem och mysa lite!Verkligheten Vs. tålamodet 1-0

signature

4 comments

  1. kan inte annat än instämma, fast min yngste är numera jättearg när jag hämtar för att jag har låtit honom vara kvar på dagis heeela dagen “det är ju natt nu” utbrister han med gråt i rösten samtidigt som storebror önskar att jag skulle vänta två timmar till med att hämta.

  2. Ha, ha det där känner man ju igen! Min son ville alltid gå till dagis och ofta gå hem också, faktiskt. Men nu när han börjat 6-års så låter det så där varje dag. Det kan ju knappast sitta i hela skoltiden – någon gång lär han väl få ta sig till och från skolan själv :)

  3. Prepare yourself, det kommer bli värre ;)snart 10 årig dotter i detta huset har periodvis låtit ÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖH när jag glatt har sagt God Morgooooon dags att gå upp o gå till skolaaan ;)August 2 år däremot är precis som din önskan. Han vill jättegärna gå till dagis och han blir jätteglad när jag hämtar. Perfekt! :)//M

  4. Lotten: Ja då blir det moment 22 av alltihop på riktigt! :) Astrid tyckte att det tog lång tid innan vi hämtade henne när hon var mindre också, det var jobbigt det med men mer på ett emotionellt plan. Vi får hoppas att vi lyckas komma i rätt tid i alla fall en gång denna termin! ;)Annika: Ja en vacker dag så måste de ju börja traska själva, och då får vi hoppas att det blir spänning nog så att de skyndar sig hem! :)Minks: Hmm, värre säger du? Jag gillar din stil dock, glatt säga God Morgooon det ska jag oxå göra när den dagen kommer. Mååå det dröja lite dock! ;)Gulliga August, han är killen hela dagen han! Kan inte riktigt minnas att jag sett den entusiasmen hos Astrid … Men den som väntar på något gott … Eller nej vänta jag bävar ju inför morgnar som komma skall …. Attans också! :)

Leave a Reply to Helena Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *